För en jude är högtiderna av stor betydelse. När man firar något och gläds får man dock aldrig glömma vad det judiska folket utsatts för genom historien. Nedan kan du läsa om några av de viktigaste högtiderna. 

• Sabbaten
• Påskfesten (Pesach)
• Lövhyddofesten (Sukkot)
• Tempelinvigningsfesten (Chanukka)
• Försoningsdagen (Jom Kippur)

Påskfesten
Påskfesten (kallas av judarna för Pesach), firas till minne av uttåget i Egypten (1200-talet f v t), pågår åtta dagar. Under denna tid är det inte tillåtet att äta annat bröd än det osyrade (ojästa) påskbrödet, matza. De två första och de två sista dagarna räknas som helgdagar. De första två kvällarna kallas sederaftnar. Seder betyder ordning och avser här dels själva måltiden och dels proceduren i samband med uppläsandet av berättelsen om uttåget. Sederaftnarna har en glad stämmning eftersom det är en befrielsefest.

Lövhyddofesten
Lövhyddofesten kallas Sukkot och firas till minne av ökenvandringen ut ur Egypten då judarna ska ha bott i lövhyddor. Den pågår under nio dagar och den sista dagen kallas Torafesten. De två symboler som är utmärkande för Lövhyddofesten är lövhyddan och det såkallade festknippet. Hyddan får inte ha fast tak. Den täcks med kvistar men får inte vara tätare än att man på natten kan se stjärnorna genom lövverket. Var och en kan bygga sin egen hydda, men oftast nöjer man sig med att församlingen har en på synagogans gård. Festknippet består av fyra sorters växter (3 Mos 23:39-40): citruskvist, myrtenkvist, palmkvist och en pilkvist.
Under Torafesten bärs Torarullarna fram i en procession i synagogan. Man läser den sista delen av Femte Moseboken men också den första delen av Första Mosebok. Detta görs för att understryka Torans kontinuitet.

Tempelinvigningsfesten
Kallas också Chanukka. Firas till minne av Makkabeernas uppror mot den seleucidiska kungen, som förbjudit judarna att utöva sin religion. Upproret ledde till att förtryckarna besegrades och att det vanhelgade templet kunde återinvigas (år 164 f v t). Vid återinvigningen skulle man tända den sjuarmade ljusstaken i templet. Man kunde då bara hitta en liten kanna med ren olja och ett under skedde. Oljan brann i åtta dagar, lika lång tid som det tog att skaffa fram ny olja. Man högtidlighåller än idag detta genom att man varje dag under åtta dagar tänder ett ljus i en åttaarmad ljusstake.

Försoningsdagen (Jom Kippur)
Firas som en påminnelse om hur viktigt det är att försonas. Människan behöver hela tiden försonas både med Gud och med sina medmänniskor. Vid denna högtid minns man också Guds godhet när han försonades med judarna trots att de dyrkat en avgud. Jom Kippur är ånger, bättring, omvändelse och gottgörelse. Det är också en av årets fastedagar.