Lumppapper 1300-talet: Med tiden spred sig konsten att tillverka papper från araberna genom Grekland till Italien. Med åren kom ett nytt sätt att framställa papper, lump användes d.v.s. gamla textilier som stampades sönder till fibrer. Här kommer beteck-ningen lumppapper som trots namnet är det finaste pappret som finns. Den industriella råvarutillverkningen av papper startade.
Mekaniskt papper 1844: Med boktryckarkonstens
inträde förbru-kades allt mer papper, vilket ledde till att det
blev ont om lump. Lump var dessutom dyrt och 1844 uppfann tysken Kellner en
slipstol. Med slipstolens hjälp slipades barkade stockar mot en sten
under vatten-begjutning, den mekaniska massan (slipmassan) var nu uppfunnen.
Papper som tillverkas av mekanisk massa kallas trähaltigt papper, TH.
Sulfitpapper 1870-tal: Den mekaniska pappersmassan som framställs gulnar och är föga åldersbeständigt. Det beror på vedämnet, ligninet i stockarna. Svensken Carl Daniel Ekman utvecklade på 1870-talet sulfit-metoden med vars hjälp man fri gjorde cellulosafibern genom att med syra koka bort ligninet. Efter blekning utfås en vit massa, som ger ett vitt och mer åldersbeständigt papper. Detta papper som är tillverkat av kemisk massa kallas träfritt papper, TF.
Pappret på 2000-talet: Idag är sulfatmetoden, en form av kemisk massa, den vanligast förekommande och här kokas flisen i lut. Flisen kommer antingen från tall eller björk och efter kokning bleks massan i två steg.